Igår skulle mamma och jag köpa pizzor.
På vägen hem stannade vi på
Lidl för att köpa coca-cola.
Jag erbjöd mig att gå in och köpa
det, så att mamma kunde sitta kvar
i bilen med pizzorna.
När jag stod i kön så var det en man
bakom mig som sneglade på mig.
Han började prata med mig.
Sedan frågade han mig vad jag hette.
Jag sa att jag inte fick säga det
(inte för att jag ville det).
Då sa han: Ok! Det gör inget,
jag kallar dig för Juliet, du vet
som Romeo och Juliet!
När jag sedan kom ut till mamma var jag
lättad över att vara hos henne igen!
Det var faktiskt obehagligt!
måndag 23 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Usch och fy för "läbbiga" typer!
Skicka en kommentar